Före/efter del 1 - sydvästra hörnet köksträdgården

Jag har rotat bland bilderna från de första åren i trädgården och tänkte jag kunde bjuda på några inlägg som handlar om före och efter och en hel del mittemellan. Den här sommaren har jag gått runt och småflinat för mig själv och kännt mig himla nöjd och efter att ha kollat gamla bilder är det så väldigt tydligt. Det har varit hej kom och hjälp mig i flera år, men nu äntligen börjar det ordna upp sig! Det är fortfarande mycket att göra men nu går det faktiskt att njuta också!

FÖRE
Vi flyttade in i slutet av augusti 2005 och den här bilden är från våren efter, innan det börjat grönska ordentligt. På baksidan av huset, i trädgårdens sydvästra hörn låg ett hönshus och det stora gröna bakom är en förväxt idegran och en alldeles torr en. Bara lite grönt kvar på toppen. Under idegranen växte några olika perenner, iris och höstanemon, som jag minns. Sen var det massor av kirskål, vildhallon och ormbunkar. Hade vi flyttat hit nu kanske vi tänkt annorlunda om hönshuset, men det har inte känts troligt att vi skulle ha tid för höns. Däremot kändes det som platsen där i sydvästra hörnet var väldigt dåligt utnyttjat. Läget nära altanen och köket är ju som klippt och skuren för en köksträdgård... Första idéerna kring denna yta rörde sig mest kring att det skulle stå ett växthus där. Drömmen finns kvar, men så länge får det vara platsen för grönsaker och fjärilsblommor. Fast det tog ett par år innan det blev så.
Här är en bild med mer vidvinkel, men tagen i augusti så man ser hur det var när det grönskar. Pallkragarna under klätterhortensian odlade jag i första sommaren. Nätet runt hönshuset har vi tagit bort.

EFTER
Först en sneakpeak hur det ser ut nu, så ska jag berätta lite om resan dit. 

2006
Första sommaren handlade mest om att känna in trädgården, beskära buskar, rensa ogräs, tänka och fundera. Men vi rev nätet runt hönshuset. Kolla vad tät skogen är bakom hönshuset. Bara massa aspsly.

Höstanemoner och iris. Bråte. Vi hittar mängder av betongplattor under och runt hönshuset.

2007
En solig dag i mars fick vi nog av idegranen och enen.

Vi kapade dem. Jag hade hört att idegran bryter skott på gammal ved och att man kanske kunde göra en idegransboll, så vi sparade en stubbe. Idegran är ju en dyr och långsam växt så det kändes jobbigt att göra sig av med den. Två år fick den på sig och visa vad den gick för, men inte kom det så mycket skott ur den...

Vi röjde lite i skogen också. Vi hade ju sett vitsippor året innan, men de syntes knappt på grund av allt sly. Men nu så! (på bilden är dock vitsippstiden passerad). Under våren river vi också hönshuset. Nu ser man att det finns en stengärdsgård vid tomtgränsen!

I slutet av sommaren 2007 river vi vårt garage och då blev den här platsen en plats för takplåtarna. Jag är gravid med tvillingarna och ägnar inte trädgården särskilt mycket tid och energi. Två år senare, se nästa bild ligger plåtarna fortfarande kvar!

2009
Hösten 2008 börjar vi gräva och bygga vårt nya garage. Det blir en del växtrockader och en massa växter hamnar framför altantrappen. Den här bilden är från sommaren 2009 när pojkarna är 1,5 år. Altanen och den här ytan där vi satte en liten badpool och en parasoll är ungefär den enda platsen där vi kan vara då resten av trädgården är en enda stor jordhög. Jag tyckte det var jobbigt att vi hade de vassa plåtarna i närheten, minns jag.

Under hösten hyr vi en minigrävare för att fixa nåt annat i trädgården. Jag insisterade att vi skulle passa på att rensa bort stubbarna från idegranen och enen... och att skala bort en massa ogräs... och att jämna till marken. Marken lutar nämligen hela sträckan från tomtgränsen vid muren till vår altan. Jag fick gräva! Jag räddade en massa kraftiga perenner, som jag flyttat till andra ställen i trädgården. Fast allt gick nog inte rädda.

När vintern kommer lämnar vi denna yta, jordig men plan. Herregud ett nytt projekt. Vi håller på med garaget och grusgångar på framsidan och allt vad det är och så kommer jag med detta. Så onödigt!

2010
I april föds världens bästa Elmer och hela baksidan är ett jordigt inferno. Av erfarenhet vet vi att om man lämnar en jordig yta några månader har man en en härva av ogräs. Så vi gräver och grejar. När Elmer är ett par veckor gammal brer jag ut en markduk och lägger dit en massa begagnade pallkragar. Jag gräver ett dike för en stenmur. Vi hade farmor och mormor på besök under nån vecka var så vi hade hjälp med passning.

Sigge och Hugo är lite drygt 2 år och det var ett himla sjå att hålla reda på dem. De fick leka i pallkragarna!

En eftermiddag staplar min man stenar till en väldigt fin stödmur!

Trädgårdshjälpen var här och hjälpte mig att fylla jord i pallkragar och i "limpan". Sen var det bara att så och plantera! Jag tror dock halva juni hade gått innan jag fick ner nåt i jorden.

Men det växte helt fantastiskt i jorden så i slutet av sommaren var det överdådigt!

Men grönsaksskörden blev rätt knaper minns jag. Sniglar och rådjur... mitt gissel!

På hösten bygger min man en trapp i bortre hörnet.

2011
Nästa vår har vi återigen en massa projekt runt om i trädgården. Här i köksträdgården är jag väldigt angelägen om att få en inramning. Jag hade köpt en pilvägg året innan som aldrig kom upp. Men nu så. Här har granstörarna kommit upp. Markduken som ligger bakom är för att marken lutar upp till en ny nivå mot det som ska bli blåbärsstigen. Jag täcker markduken med kullersten.

2012
Det här året fortsätter jag med inramningen och bankar fast fler granstörar. Tanken är att sätta armeringsnät runt köksträdgården, men dit har vi inte kommit än. Jag har däremot satt dit ett rådjursnät, men det syns inte på bilden. Rådjuren kan iofs hitta in ändå, men jag slipper autostradan rakt ner från skogen. Vi har fixat med flis och grus på marken för att snygga till finishen. Elmer har också fått en halv pallkrage att odla i.

En ny grej för året är det böjda armeringsnätet med solcellslampor, som gör att det ser ut som tivoli i köksträdgården när mörkret kommer! Jag har också använt våra gamla fönster som små minidrivhus.

Ja så här ser det ut nu. Vi får se om platsen fortsätter att ändras eller om den hittat sin form!

Visst var det vansinnigt att dra igång detta projekt mitt i spädbarnstiden, men vem kunde tro att längtan efter egna grönsaker kunde vara så stark? 

Tack för att ni tog er tid att läsa så långt!