onsdag, december 08, 2010

Forts


Jag är väldigt nöjd med min bonad. Blir glad varje gång jag tittar på detta julhörn. Mindre nöjd över hyacinterna som lagt sig helt nu. Gör era också så? Men doften. Den är som den ska.

Tack för kommentarerna till Bloggen-inlägget nedan. Ni skriver så många bra grejer. Jag har svarat på alla kommentarer där. Alltså... ibland måste man stanna upp och ifrågasätta. Inte bara bloggen. Hela den här tiden vi lever i, känner jag. Man byter fullt fungerande grejer bara för att det kommit nåt nytt eller det inte passar ens "stil". Man vill bara ha mer och mer. Såg ni Arga snickaren förra veckan? Det var återbesök hos den där familjen där mannen byggde världens kråkslott med hiss-schakt och inomhuspool och grejer medan frun skötte familjen i ett kyffe och sov på ett loft. De hade verkligen fått en tankeställare efter programmet... "Man kanske ska sträva efter att ha så lite som möjligt?" var deras slutsats.

Vilken frihet det är att ha så lite som möjligt. Färre grejer som racklar, går sönder och som ska skötas om, mindre pengar på räntor och amorteringar, större möjlighet att jobba mindre och få tid att göra annat. Mer tid att umgås, skapa, resa osv. Bättre för miljön är det också. Ju mindre vi konsumerar, desto mindre utnyttjar vi jordens resurser och mindre sopor gör vi av med. (Läs t ex här om hur avfallet minskade med lågkonjunkturen).

Drömmar... gud vad vi drömmer. Men vart kommer alla drömmar ifrån? Inte kommer det out of the blue att jag drömmer om ett vackert växthus där jag kan koppla av med en tidning och kopp te och lukta på blommorna. Jag har ju sett bilderna... någon har sålt in drömmen i min hjärna.

En annan grej med tiden vi lever i är det här med att allt ska göras med extra finess och detaljerna är så viktiga. Se på varenda program om mat och inredning. T ex Halv åtta hos mig. Jättetrevligt program, inspirerar säkert jättemånga att bjuda hem folk på middag. För mig som inte är nåt geni i köket känner tvärtom. Åh nej, vågar man bjuda hem folk på middag? Är det så här det går till? Vi hinner aldrig fixa nån fin dukning, vi glömmer alltid bort förrätten, huvudrätten får gästerna sleva upp själv och efterrätten blir glass från frysen med köpesås i flaska. Inte särskilt perfekt. Förstår ni vad jag menar? Allt det här vi matas med, kanske inte bara är inspiration? Det blir en press som gör att man drar sig från att göra vissa saker.

Nu skulle jag väl haft en knorr på det här inlägget. Men jag kommer inte på nåt nu. Men typ... man får väl helt enkelt stå emot och försöka gå sin egen väg. (Fast... det är svårt att sluta drömma när man väl har börjat... om hur man skulle vilja bygga om huset, bygga altan, göra stödmurar, plantera vinrankor och körsbärsträd osv.)

Herregud vad det snöar ikväll. Det blir pulka till dagis i morrn, vill jag lova.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!
På tal om hyasinten kom jag att tänka på att du kanske har vattnat den för mycket. Den ska väl vara torr. typ inget vatten. Amaryllisen vattnar man inte förran blomman har vissnat.
Kram mlj

Anonym sa...

Vilken vacker bonad. Det andas jul. Mina hyacinter blev också så där. Förmodligen av sin egen tyngd. Jag stöttade upp dom men pinnar. Det gick bra. Nu har väl barnen kul i snön! Ha det så bra. Kram Lisa i Örebro.ro

LeiaMia sa...

Blev nyfiken på vad du skrivit om bloggande efter jag varit inne hos Jag blommar! Så bra att stanna upp och reflektera. Bloggandet är verkligen ett märkligt fenomen som jag tror bottnar i det mänskliga behovet av bekräftelse. Och det behöver vi ju alla! Men på ett sunt sätt... och du skriver om det så himla sunt! Jag kan bli fruktansvärt trött på mig själv och mitt bloggande emellanåt, men oftast ger det mig väldigt mycket. Inspiration från andra bloggare och respons på det man själv skriver/visar. Nu ska jag tänka vidare på det här en stund... tack för att du delade med dig av dina tankar!

Ewa sa...

I år blev det inte ens en endaste hyacint hos mig. Jag konstaterade att man behöver ju inte ha allt varje jul...

Och det här med att bjuda hem folk på mat. Jag trivs bäst när det är "som vanligt" hos folk, så att jag kan känna mig hemma där. Och glass med köpesås är ju väldigt gott! :-)

Jag brukar säga att det ska ju synas att det bor någon där hemma. Och just nu bor ett helt kompani i mitt kök...

Anna-Johanna sa...

Vilka kloka tankar! Läste ditt tidigare inlägg också. Man får helt enkelt gå sin egen väg och välja att inte jämföra sig med andra hela tiden. Några av de trevligaste middagarna jag minns har just varit sådana där enkla middagar när man delar en balja spagetti i ett ostädat kök en helt vanlig vardagkväll!

temedhonung sa...

Linda: du är så fint klok. precis som du så tänker jag.
* vad ska vi göra av alla intryck vi får?
* vad avgör vad vi måste ha?
* vem styr vårt liv och hur ska vi värja oss för allt?

att våga kliva av och ha egna alternativ tror jag på. många frågar tex varför vi inte har bil. många undrar varför vi inte har platt-tv ännu...
man måste liksom förklara varför man inte har en perfekt fasad. sjukt.

bamsekram till dig, kloka du!!!

Anna (Mazarin) sa...

Skrev en lång kommentar som bara försvann... Provar väl igen då.

Det är så lätt att fastna i en idé. Nyligen gjort här. Fick för mig att jag i år skulle scrappa julkort. Jag som ALDRIG scrappat något i hela mitt liv. Varför denna idé? Vad kom den ifrån?
Uppenbarligen så har någon/något planterat idéen hos mig.
Fast jag måste säga att de första 6-7 st var välidgt roliga att göra men sen blev det bara ett av alla måsten. Med deadline dessutom för man vill ju att julkorten ska hinna fram innan jul...

Nästa år ska jag göra vanliga enkla framkallade julkort som inte tar nån tid. Det lovar jag mig nu. Vad tror du? Om alla lovar att glömma bort en idé skulle vi inte få en lugnare och skönare tillvaro? Nya stora kampanjen i tidningarna "Glöm en idé - bli lyckligare" :-)

helena sa...

Jäkligt bra skrivet! Jag såg samma avsnitt och fastnade för exakt samma kommentar ... "Man kanske ska ha så lite som möjligt", och så den här halvskamsna blicken ner i köksbordet. Det fastnade verkligen i mig (samtidigt som det känns sådär att få sina Viktiga Tankeställare från program som Arga Snickaren ... Jag menar, varför inte Agenda eller Debatt? Kulturnytt?). Jag har tänkt mycket på det där och börjat omvärdera lite av sakerna jag har drömt om. Som varför ska vi ha en snordyr kitchenaid när den ärvda assistenten från 40-talet fungerar? Varför en ny soffa? Matchande knivar? Nej, ikväll bjuder vi på middag - delvis halvfabrikat, på fläckig duk och blandat porslin, och med lort i hörnen. Men med mycket värme och generositet.

Ika sa...

Du kan visst bjuda hem folk, maten var väldigt god när vi var där iaf.