Den här bilden är till Karin. Jag vet två som är avundsjuka på din snö! Pojkarna verkar gilla pulkorna mer nu än när vi hade snö. Då såg de mest frågande ut. Nu när de får syn på pulkorna som står i vedbon, sätter dom igång "öh? öh? öh?" och tittar uppfodrande på mig medan de rycker i pulkorna. Då är det bara att ta ut pulkorna och så sätter de sig i dem och försöker liksom få fart på dem. Jag försöker förklara att man behöver snö för att de ska funka. Då tittar de på mig.... så faktiskt. Vi har provat dem på gräs. Upp och ner på den lilla sluttningen. Det gick. Två glada killar. En nött gräsmatta.
fredag, april 24, 2009
Till Karin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det finns en härlig bild på min syster och morfar när han drar henne i pulkan en varmsommar dag.
Sen hade vi en grannkille när jag var liten som kom gående med längdskidorna på, en sommardag. Han var på väg till skogen för att åka. Hur självklart som helst!
Så det är helt normalt att åka på gräs, fortsätta bara!
Vilka sötnosar! Lilleman är likadan, han har mycket svårt att förstå varför de titne går att åka pulka när de tinte är snö.
Gulleungar! Ni måste åka till Björkliden med oss nästa vinter! Eller åtminstone komma till oss nästa vinter!
Skicka en kommentar