lördag, maj 15, 2010

Gilla läget, gilla-la-la läget

En vanlig helgdag:
En av oss går upp med pojkarna vid 5/5.30, den andre sover till 7/8. Äter kaotisk frukost med pojkarna. Den som varit uppe i ottan är trött och behöver vila och sover minst en timme. Full rulle på pojkarna, det ska målas och tejpas, skruva skruvar, spikas spik, läsa böcker osv. Halva förmiddagen är förbi och när vi båda är uppe kan vi duscha och göra oss i ordning. Här nån gång ska Elmer matas också. Han har varit ganska sällskapssjuk på förmiddagarna så han behöver bäras en del om han är vaken.

Efter tio nån gång är vi redo att gå ut och då har pojkarna redan hunnit bli ganska griniga då de varit vakna sen fem. Vi är ute och det är fullt sjå att få dem att vara på ungefär samma ställe (på baksidan där vi har våra projekt). Det går bra en stund, sen börjar en av dem irra iväg till andra sidan av huset. Då är det bara att lägga ner det man ville göra för då är det en väldigt grinig kille som vallas tillbaka och det är ett tecken på att man strax får gå in och fixa lunch.

Fixa lunch. Om man har tur somnar de ganska snabbt efter lunch, men det kan jag inte vara så säker på längre. En kan somna till några minuter mitt i maten, vakna upp och sen kan han inte sova på en timme. Nu ska Elmer äta också. Till sist blir det alldeles tyst i huset och man känner hur trött man är efter en livad förmiddag. Här borde man ju springa ut och göra några ryck, men med lite kaffe och en dator eller en tidning så svischar den där stunden förbi en och pojkarna vaknar. Här kan man ju passa på att ta hand om tvätten också.

Byta blöja, dags för mellanmål. Alternativt lunch ifall de somnade från maten. Nu ska man orka klä på alla barnen och gå ut igen och det är verkligen inte alla dagar man orkar det. Idag till exempel då förmiddagens utevistelse var en sjöblöt historia. OM man kommer ut är detta bästa tillfället att få litegranna gjort för pojkarna är oftast på ganska bra humör. Ibland måste man ju göra nåt för pojkarna också, gå till lekplatsen till exempel så då blir det såklart inget gjort i trädgården.

Vid halv 5/5 behöver man börja med middagen. För att det ska gå någorlunda smidigt får TV:n funka som barnvakt. Ja, jag vet, men vad gör man... Elmer behöver matas också här runt middagstid, antingen före, under tiden eller efter. Man kan hoppas han är nöjd efteråt, men så är det tyvärr inte alla dar.

Vid sju är det välling, blöja, pyjamas, tandborstning, napp och gonatt. Läggningarna som gått som en dans i två års tid är nu åt skogen. Klätterkillar som inte kommer till ro så enkelt längre. Man får envist leda tillbaka till sängen alternativt sitta i rummet och trycka ner varje utbrytningsförsök. Till halv nio, nio och till och med halv tio har det dröjt den sista tiden... Samtidigt som lille E också är väldigt grinig på kvällarna. Jag ser hur det blir mörkare och mörkare ute innan alla sover. Så den där chansen att gå ut på kvällen och greja är väldigt minimal. Vi kan förstås turas om med läggningarna, men Elmer behöver äta vid 8/9 och då blir den där stunden ute ganska kort.

Det är bara gilla läget att trädgården inte blir klar i år heller!

6 kommentarer:

Nina sa...

:-)
Underbar beskrivning av familjelivet. Och trots att det inte finns egentid så älskar man de små liven.
Detta var en helgdag med två föräldrar hemma. Vardag utan dagis måste vara den stora utmaningen.
Kram till dig och gullungarna!
/Nina

Erika sa...

Hektiskt värre förstår jag. Ni har lyckats med väldigt mycket i trädgårdne även fast de små springer omkring tycker jag.

Lotta Sultan sa...

ja, där fick jag svar på frågan om hur du hinner med för några inlägg sedan...svar: man hinner inte. :-) känns skönt att läsa om flera som har det lite som en själv!

Anonym sa...

Imponerad av att du/ni hinner så mycket i trädgården som ni gör. Kan säga att det var först förra året som jag kom igång med några projekt igen efter att ha fått två barn som nu är 7 & 4½. De fem åren innan var det mer sandlåda & gungor än trädgårdsarbete.
Iréne JB

Mylla sa...

Ha tålamod. Innan du vet ordet av är barnen tvåmeters tonåringar som (om än motvilligt) hjälper dig att gräva.

karin-odlar-sin-trädgård sa...

Ni gör det jättebra som hinner med så mycket i trädgården som ni faktiskt gör! Dessutom verkar trädgård vara ett projekt som aldrig blir klart...