Röj en lördagkväll!

Jag hade en läggfri kväll och gick istället ut till hammocken och funderade vad jag skulle hitta på.

 Väldigt oprioriterat, men snabbt att fixa, började jag gräva i den här rabatten vid uteplatsen. Jag grävde bort två, alldeles för höga rosor förra året och nu var det bara ormöga, primula och en miniflocknäva här. En massa färg på våren, men sen är det bara grönt (utom blomningen på flocknävan. Rätt ojämnt och fläckar med bar jord.

Före

Jag grävde till rabattkanten, så den återigen fick en halvmåneform. Jag spred ut ormöga i kanten. Även miniflocknävan spred jag ut lite. Eftersom rabatten saknar höjd och sommarblomning gick jag ut i trädgården och letade lämplig utfyllnad. Det fick blir tre astilbe, två grönbladiga och en rödbladig. Jag har inte koll på blomfärg, så det blir en överraskning i sommar!

Jag krattade och sopade undan skräp, satte mig i hammocken och njöt av att ha uträttat lite i trädgården. Och så dokumenterade jag på instagram också... typiskt! lindastradgard heter jag om ni vill följa såna infall!

Jag var ute tills det började skymma och solcellslamporna började lysa. 

Tyvärr har ena slingan i bågen i köksträdgården slutat funka, annars hade det blivit en bild därifrån också!

Grattis bloggen, 7 år!

Hurra på bloggens födelsedag! Foto: Andrew Michaels (CC-licens)

Igår fyllde min trädgårdsblogg 7 år... 7 år! I mitt första inlägg skriver jag "Jag har länge varit sugen på att dokumentera mina vedermödor i trädgården, men varit tveksam av olika skäl. Nu sätter jag i alla fall igång med en trädgårdsblogg! Vi får se hur länge intresset håller i sig. Håll till godo!"

Jag visste inte alls vad det skulle innebära att blogga, några trädgårdsbloggar fanns knappt på den tiden. I början var jag ganska hemlig och lämnade knappt ut adressen, men snart hittade läsarna till bloggen och det är verkligen alla som läser och kommenterar som är den stora grejen med att blogga! Respons och glada tillrop, någon att fråga när man undrar, ni är verkligen BÄST! Och så många bra människor jag lärt känna i och med bloggen som jag också träffar på riktigt! Det var sånt jag inte tänkte på skulle hända när jag startade.

Jag såg bloggen mest som en plats att dokumentera det jag gör... och för det har ju bloggen också varit ovärderlig. Jag skulle aldrig ha motiverat mig att fota och skriva ner det jag gör om jag inte haft bloggen att lägga upp det på. Sen går det ju upp och ner i livet och det finns perioder när jag inte skrivit eller skrivit om helt andra saker, men bloggen finns kvar och man kan fortsätta trädgårdsblogga när tiden och lusten infinner sig.

Är det någon som läser nu som hängt med från början? Det vore jätteroligt om ni skrev en rad!

I första inlägget skrev jag också att höstfärgerna fortfarande lyser och att höstastrarna var så fina... well inte i år!

30 oktober 2005:

De låga blå astrarna var ju helt underbara... tyvärr har de tynat bort, och i år finns bara en rådjuruppäten sticka kvar :-(

31 oktober 2012:

Baksidan var också färgrikare:

Men helgens frost och blåsten som följde efter fick träden att tappa löven och nu är det mest olika nyanser av brunt. 31 oktober 2012:

En hel del har ju hänt i trädgården och det kanske syns i bilderna ovan.Vi har försökt göra trädgården till en ännu roligare trädgård att vara i, leka, sitta, titta på blommor, smaka på bär osv. Det ska bli jättespännande att se vad som händer i trädgården de följande 7 åren.

Ha det gott!

Före/efter: Hur har buskpartiet blivit egentligen?

För två höstar sen tog jag ett rejält ryck i buskpartiet mot cykelvägen, jag rensade och beskar och fyllde på med en massa buskar som jag bland annat fyndat på höstrean. Jag ville ha lite mer vinterinsynsskydd i form av vintergrönt, mer variation och mer höstfärger och så marktäckare under alltihop. Hur har det blivit?

Först lite före-bilder
När jag ser dessa junibilder från 2006 förstår jag inte varför jag började ändra över huvudtaget. Vilken vägg! Så vackert med blomningen! Men... jag tyckte lite annorlunda då och störde mig på att buskarna var såååå täta, kala nertill och kvastar längst upp i toppen. Jag var ju naturligtvis tvungen att gallra och sen finns det ju många buskar man vill ha... ja, det är inte alltid heller man jobbar på förståndigt och logiskt utan med lust och känsla!

Så här såg det ut när jag planterat för två år sen (det är sen höst så de mesta löven har redan trillat av):

Efter (eller under tiden, för blir det nånsin klart?)
Och så här såg det ut i helgen i slutet av september:

Det är rönnspirea i mitten/vänster i bild med höstfärger och den fanns inte med i förteckningen för två år sen... den har spridit sig från andra sida den stora cypressen. Den täcker in den vänstra rododendronbusken ganska fullständigt. Behöver begränsa framfarten. Kornellen har fina höstfärger. Syrenen har gulnat. Annars är det mesta grönt.

Samma kornell i denna bild, sen är det lite höstfärger ner, närmare skjulet. Det är svartaronia och hortensia. Man ser bären på Cotoneaster närmast skjulet.

Här är från sidan. Carmencitarönnen kommer inte alls fram, försvinner helt och syns bara när den fått höstfärger (inte än). Jag ska flytta den och ersätta platsen med ett träd som blir större. Längst ner i bild syns den söta ormroten med sina ljusrosa små spiror. I love.

Längst ner mot skjulet var tidigare ett riktigt skräphörn. Från början växte gullris här (några är kvar), men här har jag tippat ogräs och uppgrävd jord och här hamnar all möjlig bråte. Jag har lyckats rensa undan och tycker att det börjar bli riktigt fint. Den där Cotoneastern hänger som en plym över och har så vackra bär. Under växer bland annat lungört och hortensia (som tyvärr aldrig blommat). Annat som växer är tyvärr åkervinda, så den måste jag rensa bort flera gånger under säsongen så den inte tar över.

Kanske man skulle sätta ett vattenbad här? Eller en pall? Marktäckarna behöver i alla fall sprida sig lite till för det är fortfarande en del bar jord.

Hur som helst. Jag är ännu inte helt nöjd med det här buskpartiet. Det är fortfarande luckor och inget bra insynsskydd. Buskarna behöver växa till sig ännu mer. Häggmisplarna jag satt är jättetaniga och märks inte alls. Forythian däremot växer yvigt och väldigt fult, behöver göra något åt formen på den. Rododendronbuskarna ger inget vinter-insynsskydd alls ännu och jag funderar på att beskära dem så de förgrenar sig och buskar till sig mer.

En kul grej r att jag börjat formklippa lingonoxbär som kommer upp. Jag har ju även satt myrtentry och japansk järnek som jag formklipper (vilket inte syns på dessa översiktliga bilder). Det ska bli spännande att se på några år hur det tar sig. Fast en del kanske får flytta ner till nedredelen när jag börjar fixa där så småningom.

Jag har ju planer på en skog och vill flytta Carmencitarönnen och sätta dit andra träd som blir större. Jag tittar på rönnar och lönnar... riktigt fina höstfärger får det bli.

Fast jag tror det blir svårt att hinna med detta i höst. Helgerna bara rinner bort för vi har så mycket annat att göra också.

Före/efter del 1 - sydvästra hörnet köksträdgården

Jag har rotat bland bilderna från de första åren i trädgården och tänkte jag kunde bjuda på några inlägg som handlar om före och efter och en hel del mittemellan. Den här sommaren har jag gått runt och småflinat för mig själv och kännt mig himla nöjd och efter att ha kollat gamla bilder är det så väldigt tydligt. Det har varit hej kom och hjälp mig i flera år, men nu äntligen börjar det ordna upp sig! Det är fortfarande mycket att göra men nu går det faktiskt att njuta också!

FÖRE
Vi flyttade in i slutet av augusti 2005 och den här bilden är från våren efter, innan det börjat grönska ordentligt. På baksidan av huset, i trädgårdens sydvästra hörn låg ett hönshus och det stora gröna bakom är en förväxt idegran och en alldeles torr en. Bara lite grönt kvar på toppen. Under idegranen växte några olika perenner, iris och höstanemon, som jag minns. Sen var det massor av kirskål, vildhallon och ormbunkar. Hade vi flyttat hit nu kanske vi tänkt annorlunda om hönshuset, men det har inte känts troligt att vi skulle ha tid för höns. Däremot kändes det som platsen där i sydvästra hörnet var väldigt dåligt utnyttjat. Läget nära altanen och köket är ju som klippt och skuren för en köksträdgård... Första idéerna kring denna yta rörde sig mest kring att det skulle stå ett växthus där. Drömmen finns kvar, men så länge får det vara platsen för grönsaker och fjärilsblommor. Fast det tog ett par år innan det blev så.
Här är en bild med mer vidvinkel, men tagen i augusti så man ser hur det var när det grönskar. Pallkragarna under klätterhortensian odlade jag i första sommaren. Nätet runt hönshuset har vi tagit bort.

EFTER
Först en sneakpeak hur det ser ut nu, så ska jag berätta lite om resan dit. 

2006
Första sommaren handlade mest om att känna in trädgården, beskära buskar, rensa ogräs, tänka och fundera. Men vi rev nätet runt hönshuset. Kolla vad tät skogen är bakom hönshuset. Bara massa aspsly.

Höstanemoner och iris. Bråte. Vi hittar mängder av betongplattor under och runt hönshuset.

2007
En solig dag i mars fick vi nog av idegranen och enen.

Vi kapade dem. Jag hade hört att idegran bryter skott på gammal ved och att man kanske kunde göra en idegransboll, så vi sparade en stubbe. Idegran är ju en dyr och långsam växt så det kändes jobbigt att göra sig av med den. Två år fick den på sig och visa vad den gick för, men inte kom det så mycket skott ur den...

Vi röjde lite i skogen också. Vi hade ju sett vitsippor året innan, men de syntes knappt på grund av allt sly. Men nu så! (på bilden är dock vitsippstiden passerad). Under våren river vi också hönshuset. Nu ser man att det finns en stengärdsgård vid tomtgränsen!

I slutet av sommaren 2007 river vi vårt garage och då blev den här platsen en plats för takplåtarna. Jag är gravid med tvillingarna och ägnar inte trädgården särskilt mycket tid och energi. Två år senare, se nästa bild ligger plåtarna fortfarande kvar!

2009
Hösten 2008 börjar vi gräva och bygga vårt nya garage. Det blir en del växtrockader och en massa växter hamnar framför altantrappen. Den här bilden är från sommaren 2009 när pojkarna är 1,5 år. Altanen och den här ytan där vi satte en liten badpool och en parasoll är ungefär den enda platsen där vi kan vara då resten av trädgården är en enda stor jordhög. Jag tyckte det var jobbigt att vi hade de vassa plåtarna i närheten, minns jag.

Under hösten hyr vi en minigrävare för att fixa nåt annat i trädgården. Jag insisterade att vi skulle passa på att rensa bort stubbarna från idegranen och enen... och att skala bort en massa ogräs... och att jämna till marken. Marken lutar nämligen hela sträckan från tomtgränsen vid muren till vår altan. Jag fick gräva! Jag räddade en massa kraftiga perenner, som jag flyttat till andra ställen i trädgården. Fast allt gick nog inte rädda.

När vintern kommer lämnar vi denna yta, jordig men plan. Herregud ett nytt projekt. Vi håller på med garaget och grusgångar på framsidan och allt vad det är och så kommer jag med detta. Så onödigt!

2010
I april föds världens bästa Elmer och hela baksidan är ett jordigt inferno. Av erfarenhet vet vi att om man lämnar en jordig yta några månader har man en en härva av ogräs. Så vi gräver och grejar. När Elmer är ett par veckor gammal brer jag ut en markduk och lägger dit en massa begagnade pallkragar. Jag gräver ett dike för en stenmur. Vi hade farmor och mormor på besök under nån vecka var så vi hade hjälp med passning.

Sigge och Hugo är lite drygt 2 år och det var ett himla sjå att hålla reda på dem. De fick leka i pallkragarna!

En eftermiddag staplar min man stenar till en väldigt fin stödmur!

Trädgårdshjälpen var här och hjälpte mig att fylla jord i pallkragar och i "limpan". Sen var det bara att så och plantera! Jag tror dock halva juni hade gått innan jag fick ner nåt i jorden.

Men det växte helt fantastiskt i jorden så i slutet av sommaren var det överdådigt!

Men grönsaksskörden blev rätt knaper minns jag. Sniglar och rådjur... mitt gissel!

På hösten bygger min man en trapp i bortre hörnet.

2011
Nästa vår har vi återigen en massa projekt runt om i trädgården. Här i köksträdgården är jag väldigt angelägen om att få en inramning. Jag hade köpt en pilvägg året innan som aldrig kom upp. Men nu så. Här har granstörarna kommit upp. Markduken som ligger bakom är för att marken lutar upp till en ny nivå mot det som ska bli blåbärsstigen. Jag täcker markduken med kullersten.

2012
Det här året fortsätter jag med inramningen och bankar fast fler granstörar. Tanken är att sätta armeringsnät runt köksträdgården, men dit har vi inte kommit än. Jag har däremot satt dit ett rådjursnät, men det syns inte på bilden. Rådjuren kan iofs hitta in ändå, men jag slipper autostradan rakt ner från skogen. Vi har fixat med flis och grus på marken för att snygga till finishen. Elmer har också fått en halv pallkrage att odla i.

En ny grej för året är det böjda armeringsnätet med solcellslampor, som gör att det ser ut som tivoli i köksträdgården när mörkret kommer! Jag har också använt våra gamla fönster som små minidrivhus.

Ja så här ser det ut nu. Vi får se om platsen fortsätter att ändras eller om den hittat sin form!

Visst var det vansinnigt att dra igång detta projekt mitt i spädbarnstiden, men vem kunde tro att längtan efter egna grönsaker kunde vara så stark? 

Tack för att ni tog er tid att läsa så långt!