Kul för barn på Botaniska

Nu har jag haft en bloggpaus och det beror på att datorn krånglade och till sist kraschade. Nog om det.

Trädgården har inte alls somnat in utan är på sitt sätt nästan vackrare än nånsin, jag ska visa bilder senare. Nu har jag en massa gammalt jag måste visa först. Jag och killarna gjorde en utflykt till Botaniska för ett litet tag sedan när det fortfarande var shortsväder. Har du barn som gillar att springa, balansera, klättra och kolla på blommor så är det ett perfekt utflyktsmål!

Det finns ingen vanlig lekplats i Botaniska utan ett område med dinosaurier, stubbar och nedfallna träd att klättra och balansera på!

Den här sommaren har HDK haft en kurs där studenterna gjort lekplatser i pil åt barnen. Kanske nåt att prova på hemma?

I en av pilkojorna hade de hängt upp massor av gamla skedar. Kul idé!

Vi gick upp till klippträdgården, där jag aldrig varit med killarna tidigare. Det är verkligen ett paradis! Underbart skönt också nu när pojkarna blivit så stora att jag kan släppa dem litegrann utan paniken att de ska komma bort eller göra dumheter som rycka växter och sånt. Gångarna är väldigt tydliga och lätta att följa och växterna är skyddade bakom små staket.

Vattenfallet är så vackert och effektfullt!

Under vattenfallet finns en spännande tunnel!

Vilket jobb de gjort med trapporna i natursten som vindlar fram upp efter berget. I den här delen växer nordamerikanska prärieväxter.

Jag blev väldigt förtjust i den här frodiga och fräscha krypthujan som fanns under ett körsbärsträd i höstfärger. Jag funderar ju på krypthuja i vår slänt.

Vi gick vidare in i Japandalen och denna vy har säkert många sett. Så läckert med det svarta vattnet och gången av sten.

Man bara måste hoppa på dessa stenar och ta sig till andra sidan. Jag kände mig oerhört modig (och dumdristig!!) som stod kvar och fotade barnen när de gick över stenarna...

 Elmer insåg sin begränsning och ropade på hjälp när han kom till den här stenen.

I Japandalen finns också vindlande stigar, trappor och tunnlar. Träden är uppväxta och området vilar i skön halvskugga. Här var en riktig snygg växt, liknar min koreanska plymspirea. Kanske är det en sån?

Vi tog oss tid att spana in dahliorna också. Killarna konstaterade att de inte doftade!

I bambulunden hittade vi en riktigt snygg lönn, med alldeles ljusgröna blad. Jag hittade tyvärr inte namnlappen.

Jag har god lust att snart åka dit igen nu när höstfärgerna kommit igång!