Bloggen är kraftigt nedprioriterad som ni märker. Men vi lever. I högsta grad. Full rulle. Pojkarna har varit hemma två dagar från dagis. Snoriga och hostiga i början på en förkylning (nu har det brutit ut på riktigt). Lite så där man vet inte om man vågar skicka till dagis eller ej. Höll dom hemma. Vilken cirkus. Pigga som sju. När lugnar det där rotandet och rivandet ner sig? Nu pillar de upp lådorna i köket trots skohornet som stoppar. Och nu äntligen har vi fått upp ett dörrstopp på skafferiet. Jag vet inte hur många makaronipaket som spritt sig över golvet vid det här laget. Men pojkarna gillar att dammsuga. Kanske därför de häller ut? Och nu har de hittat nya domäner att klättra på också. Köksbänken där man lägger allt som de inte får röra är inte längre en fredad zon. En annan hobby de har är att stänga och öppna dörrar. Gärna med full kraft så olyckorna lurar verkligen på dörren. Puh!
Efter att ha plockat ner pojkarna från köksbänken för typ tjugonde gången kände jag att vi behövde bryta mönstret och de fick måla.
Men man kan inte göra någon aktivitet särskilt långa stunder. Till sist flyger grejer omkring och man får bryta för nåt annat. Kritor är en lite torrare aktivitet...Men kritor är tydligen rena rama delikatessen, så för att inte alla kritor skulle försvinna som barnmat fick vi avbryta konstnärskapet och hitta på nåt nytt.
Jag tog fram bubbelplast. Det smattrar väldigt mycket när man går över med vagnen! Jag älskar mina ungar, men jag älskar dagis också!
lördag, oktober 17, 2009
Vardag
Etiketter:
Barn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Hejsan kan förstå att du har fullt upp och i den åldern ska ju allt utforskas..hoppas ni får en trevlig helg och att pojkarna blir friska./Catthie
Älskar din avslutande mening:
Jag älskar mina ungar, men jag älskar dagis också!
Så sant, så sant!
Ibland undrar man vad ungarna går på, speed eller något för det är full rulle minst sagt hela tiden!
Vi måste ses snart igen! Saknar er!
Kram Vikkan och busfröna
Hihi bloggade själv om snoriga barn och pyssel. Precis som du skriver, de har ju inte världens längsta uthållighet eller koncentrationsförmåga än...max 15 minuter skulle jag påstå.
På vårt dagis så gör det inget om de är lite snoriga, dock ska de vara så pass pigga att de orkar hänga med på aktiviteterna. Så de hänger mer på deras allmäntillstånd. Vi var väldigt oroliga i början, så fort man såg en liten snorrand..NEJ, men så är det inte nu. Hoppas de tillfrisknar!
Kram
Fniss - alltid roligt att läsa hos dig och om tvillingarnas bus :) Jo, kan tro att tålamodet prövas många gånger..... men de är ju för söta!!!
ha en skön söndag :)
Hej... Krya på er små barnen. Här runt om oss är det många skolor var flera elever är sjuka.
Kramisar, killarna har blivit så stora och goa. mlj
fina bilder som alltid. kan inte annat än att bara känna igen mig. det är INTENSIVT just nu!
Känns skönt att läsa att det inte bara är min S som tycker kritor är smaskigt :)
Exakt som du säger känner jag med. Mina tjejer älskar dessutom att gå till dagis så jag lämnar dem där utan dåligt samvete.
Mina tjejer fyllde två i sommar och sedan dess har det bara blivit lättare och lättare. Kanske en liten tröst...
Senast tisdag nästa vecka borde vi fått våra fönster tänkte de kunde vara lite spännande att se huset på plats med dessa instoppade. Ni får gärna komma förbi på fika nästa lördag (sista november) om ni kan.
Oj, oj, full rulle verkligen. Jag som undrar hur jag ska klara av en treåring och en bebis samtidigt, två i samma ålder känns ogörligt *skrattar* Sista meningen stämmer helt rätt här oxå!
Skicka en kommentar