Idag (18 juli) är det 18 månader sedan pojkarna föddes. "Tiden går". Hjälp alltså. Utvecklingen går med en rasande fart. Bara sista veckan tycker jag det hänt mycket. De förstår en del av vad man säger, kan göra som man säger och härmar mycket mer. De säger inte många ord, men det är mycket värt när man märker att de förstår en massa. Vi har haft pojkarna var för sig sista veckan och det är möjligt att man kan vara mer lyhörd när man är med en i taget, men jag tror faktiskt det är mycket som klickat den sista veckan.
Men en sak som varit riktigt bökig sista tiden är sånt här... Herregud vilka klätterapor!De är som små minimänniskor. Så gulligt när de kan sitta vid ett eget bord och fika med sin kompis!Så underbart med sommaren. Det har blivit bad nästan varje dag. Och när man för tredje gången klivit i poolen och blött ner sina kläder så får man gå i klänning!Kul också att hälsa på folk som har en massa coola leksaker som man själv inte har!Jag, min mor och Sigge har tillbringat några dygn utan el och rinnande vatten i stugan vid vår skogstjärn. Här en bild på en lortig och glad kille (han har ätartröjan på sig...). Otroligt skönt att bara vara med en gosse ibland. Inget leksakskiv så humöret är på topp hela tiden! Visst saknar man resten av familjen... Men Sigge verkade tycka att det var toppen att få all uppmärksamhet! Och jag vet med all säkerhet att Hugo haft highlife med pappa och farmor!
lördag, juli 18, 2009
Ettochetthalvt år
Etiketter:
Barn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Roligt att se vad ni har för er upp i norr.
Fortsatt trevlig semester på er!
Hahaha ... härliga bilder och visst är det roligt att se hur barnen njuter av tillvaron de befinner sig i :)
så fint inlägg. roligt att ni har det bra där uppe i fjärran norrland.
Vad mysigt det verkar! Och vad fint och smidigt att ni kan ta med varsin när ni hälsar på familjen. :o)
Det är nog viktigt att få egen tid med mamma/pappa även som tvilling.
Ha en fortsatt trevlig sommar!
Haha, vilken skön bild på honom under "piltavlan" man nästan ser oron i hans blick..
Ååå, vilka fina pojkar du har, om en klätterapor. *haha* Jag vet ju själv hur det är med dessa apor. Vi kan ju inte ha en stol i köket längre för så fort man glömmer en stol så tror du inte två busfrön står på bordet så fort man tittar bort.
Låter som en ypperlig idé att sära på barnen lite så man kan ägna all sin uppmärksamhet åt en. Ska nog försöka klämma in sådan egentid för barnen i höst, ja...på något sätt måste det ju gå!
Kram Vikkan
Tack för bilderna! Visst var det Ludwig som var den tredje? Synd att vi inte hann träffas men jag hoppas som sagt på att komma dit ner till bokmässan!
Kan tänka mig att det händer mycket! Låter som ni har en skön semester. :)
Kram Karin
Hejsan :) Vilken helt underbar trädgård du har!
Skicka en kommentar