torsdag, september 13, 2007
Jo jag lever
Bäst att lämna från sig ett livstecken ibland. Jo jag lever och mår bra! Dock har jag så otrooligt mycket på jobbet och däckar efter middagen (för att sen jobba nån timme innan läggdags). Det börjar skymma tidigare och tidigare och ingen idé att gå ut och fota trädgården. Vi har varit bortresta i två helger och haft besök en helg så inget fotande på helgen heller. Jajja. Trädgården har i alla fall börjat skifta i höstfärger och den rosa gladiolusen som överlevde vintern har snart blommat ut. Rosenskärorna är enorma och gräset växer snabbare än jag hinner klippa. Tack för alla kommentarer och förlåt att jag är så dålig på att svara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ja.men ibland orkar man ju inte..o du har väl en god anledning.. att inte orka..=))/åsa
Ja höstfärgerna börjar komma nu - här skiftar det så fint i träden och buskarna.
Balkongblommorna börjar se lite risiga ut efter ett stort antal frostnätter - snart dags att rensa lådorna/krukorna.
Skönt att du mår bra! Magen växer förstår jag. *ler*
Må så gott och sköt om er allesammans!
Kram // Eva
Kul att höra, i år har doftlijorna blivit bra i flätad korg.
Bra att du mår bra men hoppas det lugnar ner sig på jobbet snart. Pionerna borde komma när som helst och då hör jag av mig till dig! :)
Skönt att du lever! Jag har också märkt att det skymmer tidigare på kvällarna nu. HInner inte riktigt ut o göra något då.
Åh tvillingar! Grattis
Linda Lunda
Skicka en kommentar